Anthropocene

Politikern Marie Lackenbauer från det kommunistiska Vänsterpartiet vill att vi förbjuder Sverigedemokraterna med motivet, att vi inte kan och inte ska förbjuda tankar och åsikter vi inte tycker om, men vi ska bekämpa varje yttring av en politik som leder till att människor värderas och behandlas olika. Detta är en intressant tanke för att komma från ett av Riksdagens mest extrema partier. Låt oss fundera lite på hur en olagligförklaring skulle kunna motiveras.

Tanken att med förbud begränsa den politiska arenan har framskymtat både här och där inom de etablerade politiska partierna, sedan SD tagit sig in i Riksdagen. På vilka grunder skulle man då kunna motivera en sådan lagstiftning inom en demokrati?

Dels skulle man kunna basera ett förbud på; om ett parti i sitt program och genom förslag i Riksdagen driver förslag som går ut på att diskriminera olika folkgrupper baserat på deras etnicitet eller tro. Mig veterligt har inget parti något sådant på dagordningen eller med bland sina förslag. Vad SD föreslagit är att landet skall begränsa antalet invandrare som skall accepteras, men man har inte särat ut någon grupp på basis av etnicitet eller tro. Där finns alltså ingen grund för att förbjuda partiet.

En annan grund för ett förbjud av politiska organisationer skulle kunna vara att man erkänner en ideologi som accepterar folkmord. Även om övriga partier ihop med alla etablissemangets media hela tiden försöker klistra på SD en naziststämpel, så har jag inte sett annat än att partiet konsekvent tagit avstånd från den ideologin. Om man däremot tittar på Vänsterpartiet, så finns inget konsekvent avståndstagande från kommunismen som historiskt ägnat sig åt betydligt mer omfattande folkmord än nazisternas, och vid senare datum. Partiets tidigare ledare erkände öppet sin tro på kommunismen. Därutöver finns det även religiösa organisationer som inte tar avstånd från folkmord. Ett förbud med denna grund skulle alltså snarast drabba Vänsterpartiet och vissa religiösa grupperingar.

En tredje grund för att förbjuda en organisation skulle kunna vara; att vissa av dess medlemmar gör diskriminerande uttalanden eller brukar våld mot etniska, religiösa och andra oliktänkande grupper. På den punkten verkar SD vara ganska skoningslösa och utesluter snabbt personer som på det sättet bryter mot partiets officiella politik. Härvidlag har samtliga partier på vänsterkanten betydande problem, med medlemmar som ofta intar en starkt antisemitisk hållning utan att bli uteslutna. Att judar snart inte längre kan bo kvar i det vänsterstyrda Malmö är omvittnat. Det är idag ingen tvekan om att i den av vänsterpartierna styrda staden, så bedrivs en politik som leder till att judar värderas och behandlas på ett sätt som får dem att fly staden.

Vänsterpartiet visar ofta sympati för millitanta vänstergrupper som använder våld mot oliktänkande. Alla minns vi valnatten år 2010 när Vänsterns ledare stod i TV-rutan och mer eller mindre uppmanade sina sympatisörer att gå ut på gatorna och slåss. Min erfarenhet är att Vänsterpartiet ofta ser mellan fingrarna med medlemmar som deltar i våldsaktioner och antisemitiska manifestationer. Återigen kommer man fram till att Vänsterpartiet ligger mycket närmare ett förbud än vad SD gör.

Ser man till sympatisörkretsen omkring Vänsterpartiet hittar man kommunismens och antisemitismens apologeter såsom Mikael Wiehe, Sven Wolter, Jan Myrdal och Jan Guillou. Ingen verkar vilja hindra dem från att bli folkkära, mysa i tv-soffor i vänstervridna public service på bästa sändningstid och hyllas för sina kulturgärningar. Det går alldeles utmärkt att ta emot ett pris till den sovjetiska massmördarens Vladimir Lenins ära, utan att bli utkastad ur offentlighetens värme.

I dagens ledare i GP skriver tidningen under rubriken Tolerans av intolerans att Guillou har gång efter annan gjort uppenbart antisemitiska uttalanden och skrivit texter där han förminskar hatet mot judar. I en artikel i Aftonbladet från tidigare i år lät Guillou upplysa de judar som oroar sig för den växande antisemitismen i Sverige att de bara inbillar sig, vidare ljuger de för att få uppmärksamhet (22/2).

Har ni någonsin hört någon ledande Vänsterpartist och för den delen även Miljöpartist eller Socialdemokrat ta bestämt avstånd från dessa massmördares och judehatares sympatisörer?

Att vänsterpartierna och för den delen även vissa inom Alliansen gärna skulle få tyst på SD-kritiken mot den liberala invandrings- och asylpolitiken kan jag förstå. Eftersom folkopinionen mot den politiken växer, så kommer även SD fortsätta växa vilket skapar kaos i de övriga partiernas trånga åsiktskorridor. Att möta det problemet med att förbjuda SD, skulle vara som att stänga säkerhetsventilen på en tryckkokare. Det är illa nog med etablissemangets mot SD riktade Decemberöverenskommelse. Såväl Vänsterpartiet som övriga partier i åsiktskorridoren får nog besvära sig att få väljarna att antingen förstå politiken, eller att ändra den i en mer folklig riktning.

Om man på de grunder jag kan hitta skulle förbjuda något parti eller annan organisation, så ligger Vänsterpartiet bäst till med hästlängder. För egen del lovar jag Vänsterpartiet att jag vältaligt tänker argumentera för att de skall få finnas kvar.

Det kamrater kommunister kallas DEMOKRATI!