Svenska höghastighetståg lönar sig aldrig

Från vännen Tege Tornvall har jag fått följande tänkvärda beräkning. Det vore verkligen på sin plats att politiker lärde sig räkna innan de gör alla sina huvudlösa utspel. Jag har tidigare påpekat att det bara är fråga om några få decennier innan järnvägen för persontransporter blir helt utkonkurrerad av miljövänligare, tillförlitligare, billigare och oerhört mycket mer flexibla bussar som drivs med el. Politikers vurm för en infrastruktur från 1800-talet visar bara på hur okunniga och obildade de för det mesta är.
Stolligheten med höghastighetståg i lilla glesbefolkade Sverige framgår av Teges beräkningar:
Dyra höghastighetståg ger ett fåtal resenärer en marginell tidsvinst till oförsvarbart hög kostnad jämfört med andra färdsätt och andra, mer angelägna behov i samhället.
Nu ivrar nästan alla partier för nya höghastighetståg. Dessa kräver helt nya spår och anläggningar, mycket dyra att bygga. För Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg nämns nya stambanor för upp till 320 km/h.
Enligt tidigare ekonomiska kalkyler blir kostnaderna för kapital, avskrivning, underhåll och drift flera gånger högre än intäkterna. Det gäller fortfarande. Underhåll har tidigare eftersatts men är avgörande för säkerheten på nya banor.
Det dyra är inte tågen utan rälsen. Beräknad kostnad är 150-200 miljarder kronor – troligen minst 200.
Det är bara att räkna. Enskilda poster kan förstås diskuteras, men helhetsbilden är klar. Det är bara att räkna.
Nya spår
Investering: 200 miljarder.
Avskrivning: 50 år = 4 miljarder per år
Kapitalkostnad 3-4 %: 6-8 miljarder
Drift: 5 %: 10 miljarder
Underhåll 5 %: 10 miljarder
Summa årliga kostnader: 30-32 miljarder.
Nya tåg
40 tågsätt
Antal passagerare: 300 per tåg
Investering: 40 x 200 Mkr = 8 miljarder
Avskrivning: 20 år = 400 Mkr per år
Kapitalkostnad 4 %: 320 Mkr
Drift 5 %: 400 Mkr
Underhåll 5 %: 400 Mkr per år
Summa årliga kostnader: 1,5 miljarder
Hela systemet:
Totala årliga kostnader: 31,5 – 33,5 miljarder kr.
Intäkter:
Dagligen kl. 06-24 = 18 timmar
Frekvens: ett tåg i timmen i varje riktning = 72 tåg
Kapacitet: fyra vagnar x 75 passagerare = 300 passagerare
Per dygn: 72 x 300 = 21.600 resande
Biljettpris: 1.000 kronor
Per dygn: 21,6 miljoner kronor
Per år: 365 x 21,6 = 7.88 miljarder kronor
Summa årliga intäkter: knappt 8 miljarder kronor. (SJ omsätter nu runt 9 miljarder.)
Årligt underskott blir 22-24 miljarder kronor. För dessa pengar kan vi t. ex. rusta upp nuvarande linjer och komplettera med separata spår för godstrafik där så behövs. Börja med att se till att nuvarande snabbtåg verkligen kan gå med 200 km/h!
Slutsatser:
1. Drygt 20 gånger högre kostnader för spåren än för själva tågen.
2. Fyra gånger högre totala årliga kostnader än intäkter.
Främsta konkurrenten är inte flyg, buss eller bil utan befintliga spår, som kan upprustas för uppåt 180 km/h effektiv snittfart. Då tar Sthlm-Gbg 2 tim 40 min och Sthlm-Malmö 3 tim 25 min. Om dagens X2000 håller tidtabellen är dess snittfart ca 140 km/h, men i praktiken ca 125 km/h beroende på alla störningar.
Dyra höghastighetståg skulle ge ett fåtal resenärer en marginell tidsvinst till en oförsvarbart hög kostnad jämfört med andra färdsätt och andra, mer angelägna behov i samhället.
Tege Tornvall
Tack för ett intressant inlägg.
Två följdfrågor:
Hur beräknas investeringskostnaderna av nya spår?
Hur är hög motsvarande kostnad för motorväg?
/n