Summers och Krugman mot tyskarna

En vädjan från en vän som jag gärna instämmer i. Kasta gärna ljus på frågan och hur kommer det att gå med Grekland och Euron om grekerna väljer att vända ryggen åt åtstramningspolitiken och strunta i sina skulder.

 

Under de senaste åren har en slags Keynes-debatt rasat mellan internationellt ledande makroekonomer om världsekonomins aktuella tillstånd och om vad som behöver göras för att trygga stabil tillväxt och bättre balans. Av debatten framgår att situationen i stora stycken är ny, att många av sammanhangen är oklara, och att utrymmet är stort för alternativa uppfattningar om utformningen av en ändamålsenlig ekonomisk politik. För en ekonom som är oskolad i makrofrågor, framstår debatten som höggradigt rådvill. Så här har jag förstått det som hänt och händer:

Följderna av finanskrisen 2007-2009 skapade en överhängande risk för att världsekonomin skulle tippa över i en djup depression av 30-talskaraktär. För att undvika katastrofen ändrades politiken i en rad länder, främst USA, Storbritannien och Japan i expansiv riktning. Livligt påhejade av Larry Summers och Paul Krugman har centralbankerna energiskt pumpat ut pengar med hjälp av s.k. quantitative easing, samtidigt som budgetunderskotten och den offentliga skuldsättningen tilläts raka i höjden. Den expansiva politiken har uppenbart förhindrat depressionen från att bryta ut. Vikten av detta kan knappast överdrivas, men konjunkturuppgången har varit blek, och många av politikens företrädare förefaller osäkra om vad som ska göras härnäst. 

Tysklands centralbank stödd av ledande tyska ekonomer uttrycker djup skepsis till den anglosaxiska ansatsen. Invändningen är att politiken på sikt inte är hållbar, och att djupa problem kommer att uppstå när verkligheten tvingar fram en kursändring. Frankrikes ovilja att hålla tillbaka och att reformera bäddar för en snar ekonomisk kris som sprids bortom landets gränser, menar chefen för tyska Ifo-institutet Hans-Werner Sinn. Enligt den tyska uppfattningen måste inriktningen ändras redan nu, med återhållsamhet och ekonomiska reformer som huvudkomponenter, för att undgå den kommande krisen. Min uppfostran gör mig sympatiskt inställd till den tyska ståndpunkten.

I sin lysande självbiografi ger Assar Lindbeck den anglosaxiska ansatsen sitt helhjärtade stöd samtidigt som han konstaterar att denna politik på sikt är ohållbar. Men sen fegar han ur och har inget att säga om hur vändpunkten ska hanteras.

Optimisten kan peka på USA där penningpolitiken stramats åt nyligen och budgetunderskotten krympt väsentligt, överraskande utan synliga men för den ekonomiska tillväxten. Pessimisten betraktar i stället Grekland som alltför länge bedrivit en vårdslös Keynesianism och skuldsatt sig över öronen. År 2010 tvingade långivarna Grekland till en drastisk vändning. Den restriktiva politiken under följande år fick BNP att falla med en fjärdedel och stora pensionärsgrupper att stå lottlösa när statsbudgeten krympte. Landets utlandsskulder har trots detta förblivit orimligt höga, och blott orealistiska långivare kan tro att de någonsin kommer att betalas. Jag övertygad om att med facit i hand skulle såväl Summers som Krugman ha förordat att Grekland långt tidigare borde ha anammat den tyska linjen.

Jag har djup sakkunskap om oljemarknaden, om kopparmarknaden och om resursuttömning. Men de dilemman jag beskriver ovan gör mig djupt förvirrad. Kan alla ni som tror er veta hur makroekonomi fungerar, kasta ljus över frågorna så att jag begriper bättre!

Marian Radetzki

Professor nationalekonomi, Luleå tekniska universitet

21 kommentarer
Kategori: Demokrati
Taggar: EU, Euro Keynes
1 tipp:

skriven

MR, satte du nu inte en bromskloss för debatten: "Kan alla ni som tror er veta hur makroekonomi fungerar". Alla de som tror sig veta skriver väl i Aftonbladet och Expressen :-)
Min simpla uppfattning i frågan är att politiker är som andra människor. Kommer de undan med ett lättsamt leverne så fortsätter de med det. Speciellt då andra mer eller mindre frivilligt tar på sig deras kostnader. Det är ju synd om dem?
För att hoppa - var det inte du som blev halvt dekapiterad i tidningsspalterna för tre decennier sedan efter att ha föreslagit införande av engelska som officiellt språk här i landet?

3 Lars Myrén:

skriven

Tack Marian, Du är för blygsam. Om du inte kan kasta ljus över hur Makroekonomin fungerar, hur kan vi då komma med vårt begränsade ingenjörstänkande. Egentligen âr ekonomi ingen hård vetenskap, troligen mer lik klimatvetenskap som sôker lösa Navier-Stokes ekvationer, non-linjära differentialekvationer utan större lycka. IPCC har valt att huvudsakligen studera radiation och människans påverkan i sina computer program utan att lyckas med sina prognoser. Dvs "IPCC acts like a blackbody by filtering coherent critical information-transforming it into incoherent nonsense perceived as hazardous global warming" (ref. Claes Göran Johnson). Är global ekonomi alltså lika kaotisk och lika svår, omöjlig, att förutspå som klimatet? Hälsningar Anne och Lars

5 Claes:

skriven

"Optimisten kan peka på USA..."
Keynes [John Maynard, 1883-1946], vars tankar styrde västvärldens ekonomiska tänkande efter 1945, visste att konjunkturerna gick upp och ner. Vår ekonomi berodde på fabrikerna, industrin.
Och då var det ju förnuftigt att köra på lån de dåliga åren. Lånen skulle man sedan återbetala under de goda åren. -- Och det låg nog en hel del i det. Fråga Gunnar Myrdal, fråga Bertil Ohlin...

Men världen ändras. Det är inte längre stålverk och pappersbruk som driver 'våran ekonomi'.
Låt oss se på USA. 2000-2001, Clintons sista år och Bush 43's första, var USA:s statsskuld 54% av BNP. Sedan kom "WTC 9/11" och kriget mot, ja ni vet; men ännu 2005-2006 var statsskulden bara 60% av BNP. Inte orimligt alls.

Men allt är inte ekonomi. Det finns politiker också! Från 2007 (till 2011) hade Demokraterna hela makten i "Huset", och därmed över ekonomin. Och 2009 kom Obama...
Så 2011 var statsskulden 95% av BNP. Och den fortsatte uppåt: 2013 99%, nu 2015 102%.

Den 'vanliga' arbetslösheten (Unemployment U3) var 4,4% december 2006. Den blev 9,9% januari 2009, och 5,6% 'nu' december 2014. U3 är de som står i registren som arbetssökare.

Men intressantare är nog Unemployment U6 -- de som skulle vilja ha heltidsarbete, men inte får det. "Slutat söka" och "bara deltid nu" ingår.
U6 var 7,9% december 2006 -- men 17,1% december 2009. Sedan sjunker det: 15% dec 2011, 13% dec 2013, och 11% dec 2014. Men siffran är fortfarande högre än alla tidigare år [sedan 1994, när den statistiken börjar]...

7 Jo CRONSTEDT:

skriven

Är det inte möjligt att en vänsterseger i kväll i Grekland kan få EU att vända ryggen åt Grekland om de inte accepterar de reformer som många inom EU kräver och då tvingas att gå tillbaka till sin gamla valuta och vara ur EURo samarbetet. Det skulle med stor sannolikhet kunna ses som ett första exempel på att sätta ner foten om inte reglerna följs och då leda till en större vilja att reformera både Italien och Frankrike som annars skulle se Grekland som ett test som då skulle innebära ytterligare släpphänthet från dessa stora EURo nationer. Om inte blir nog resultatet ett inre och ett yttre EU .

9 Tege Tornvall:

skriven

Tyskarna är ju svårt brända av hyperinflation, som försatte samhället i kaos och rimligen jämnade marken för nazismen. Svårt att argumentera emot för oss som inte var med.

11 Lars Bern:

skriven

Jag tror ledarskapet har stor betydelse för utvecklingen framöver. USA och resten av väst har ett historiskt sett mkt svagt ledarskap som är en förklaring till våra svårigheter. Ingen ledare inom EU har de guts som krävs för att se till att länderna följer de principer man säger sig ha. Grekland kommer att strunta i principerna och inget kommer att hända, sedan följer Spanien och Frankrike och EU gräver sig bara djupare i ett ekonomiskt träsk.
USA har visserligen tillfälligt klarat sig tack vare oljeboomen med skifferoljan, men den kan ta abrupt slut nu med fallande oljepriser och då sitter USA där med sin historiskt svage president.
Även Rysslands styrka undermineras av sjunkande oljepris trots att man har en stark ledare.
Som kontrast har alla de stora asiatiska ekonomierna mycket starka ledare med Jiping, Modi, Abe och Widodo. Asien har visserligen saktat ner för tillfället men det tror jag bara är lugnet före det stora klivet där Asien tar kommandot i världsekonomin.

13 Dan:

skriven

Mitt högst amatörmässiga bidrag till diskussionen är att Grekland och ett par andra länder aldrig borde släppts in i euro-gemenskapen. Jag tror att konvergenskraven antingen inte var strikta nog eller inte tillämpades som var avsett från början.
Jag tror att priser, löner, köpkraft och förmögenheter inte var tillräckligt lika de stora euro-länderna som ex.vis Tyskland men att de fattigare länderna klarade sig hyggligt ändå tack vare att de hade en egen valuta som skapade en barriär mot kostnadsnivån i övriga Europa.
När så den barriären revs i och med inträdet i valutagemenskapen och samhällets ekonomiska styrka skulle avspeglas i den växlingskurs som tillämpades vid inträdet blev problemen synliga.
Grekland är ett relativt sett ett ganska fattigt land, det är inte alls säkert att befolkningen klarar en prisnivå på dagligvaror som närmar sig nivån i de rikare länderna.
Jag tror att Grekland skulle må bäst av att återgå till en egen valuta tills vidare.

15 anders Ulfvarson:

skriven

Tege Tornvall: om marginaleffekterna...exakt, dessa svenskar i det svenska prekariatet kommer heller aldrig loss. Och kommer, som det ser ut, inte att betala skatt utan bara kosta pengar livslångt. Den som kommer på något sätt att få igång dem kommer inte bara att lindra mycket smärta inom preparatet, men också bidra till bättre ekonomisk tillväxt.

17 Björn i Bromma:

skriven

När det gäller Grekland så gick det ett intressant BBC-program för ett par år sedan. I programmet så framgick det att grekernas skatteovilja härrör från den gamla islamska Ottomanska tiden, man fick då helt enkelt generellt stort misstroende för makthavarna och sedan har detta mer eller mindre levt kvar under generationer.
För övrigt så är det förmodligen det gamla vanliga: Fler riskvilliga Entreprenörer med goda idéer, tyvärr så är det många politiker som inte gillar detta pga Jantelagen.

19 Lars Bern:

skriven

http://krugman.blogs.nytimes.com/2015/01/25/the-greek-stand-by-arrangement/?_r=3

21 Mats G:

skriven

Kära Maria.

Vad göra och inte göra när det gäller Grekland? Gasa eller bromsa? Så vad skulle du göra med dina egna pengar? All beror på situationen. Ett sönderbombat Tyskland efter WW2. Vad göra? De ville inte ha ett WW3 så enda lösningen var att investera i Tyskland. Keynes mao. Det visade sig vara det rätta. Grekland är en i en annan situation. Ett land i upplösning med korrupta och impotenta politiker. Investera i Grekland är som att slänga pengar i ett svart hål. Att ge mer pengar är som att ge mer pengar till en shopaholic. Det finns bara ett sätt. Tvinga dem skapa ett fungera samhälle. Flusha ut råttorna. Det verkar fungera. De gamla politikerna har börjat röstats bort. Det finns alltid en baksida med en sådan medicin. Nationalism, och det finns det gott om i Grekland. Som många skrivit. Misstaget är inte Grekland direkt. Utan EU som godkände dem komma med i Euron. O andra sidan förfalska de informationen som gav dem inträdde. De fuskade sig in. Sån brukar straffa sig i slutändan. Det hjälpte dock inte att EU har fört en väldig aggressiv expansionspolitik. Spåren av det är Grekland och inte minst Ukraina. Varför måste allt gå så fort. Organisationer som EU tar tid att bygga.

Så varet på din långa fråga på Gasa eller bromsa så är min slutsats att trojkan gör helt lätt. Men patient är lite motvillig att ta medicinen bara.

Svar: Som alla expansionistiska imperier kommer EU att snart nå sitt Waterloo. Vi skall vara glada att vi har kvar den svenska kronan. Risken är att kronan snart börjar betraktas som en fascistisk symbol precis som svenska flaggan.
Lars Bern

2 Anders Ulfvarson

skriven

Ett av Greklands problem har beskrivits bland annat som ett folk med ett svagt intresse för att betala skatt redan på den tiden då det fanns ett visst näringsliv med lokala butiker och lokala verkstäder utöver den storslagna grekiska rederiverksamheten (som tjänar bra men betalar mycket lite skatt). Nu är stora delar av det ömtåliga lokala näringslivet utslaget av besparingarna (mängder av lokala småaffärer har slagit igen) och en ovanligt stor del av befolkningen kan nu räknas till prekariatet (Guy Standing).
Prekariatet reser sig inte av sig självt. De förlorar i bidrag det de kan tjäna på att jobba – nära 100% marginalskatt.
Vad hade hänt om man från europeiskt håll i stället för att rädda bankerna med stora pengar och pumpa in pengar i grekiska statsapparaten kommit överens med Grekland om att ge baslön åt långtidsarbetslösa (ungefär samma pengar som ändå betalas ut i försörjningsstöd) och avtala med dem att de behåller den regelbundna utbetalningen långvarigt om de allt framledes gör avtal med staten om att deklarera inkomster och betala 50% i skatt på allt de kan tjäna därutöver. Då hade butikerna varit kvar och ett nytt småskaligt näringsliv kanske kommit igång. Många ungdomar som nu flyttat ut hade kunnat stanna…och skatter hade börjat komma in. Jag vet, det kom först upp som en vänsteridé, men är det egentligen inte möjligen en liberal idé. Att få marknaden att fungera måste vara ett viktigt mål i en demokrati.

4 Henrik Mahlberg

skriven

Beror inte USA:s framgång på den nya fracking-tekniken? Det fantastiska med liberal marknadsekonomi är vilka stora resurser som snabbt kan ansamlas och göra nytta. Det i sin tur gav rejält billigare energi och det i sin tur gav amerikanarna optimism.. och sen rullar det på... Så att USA:s går så mycket bättre är en kombination av tur (hittat gas/olja) samt USA:s formidabla förmåga till teknikutveckling och resursansamling. (Vilken industri skulle under rådande förutsättning vilja investera i Europa? Ett Europa som består teknikfientliga bakåtsträvare)

6 Sten Kaijser

skriven

Hej Marian,
jag har bara en liten reflexion. När finanskrisen slog till 2007 var jag riktigt, riktigt rädd. När jag såg reaktionerna från exempelvis Förenta Staterna förstod jag att de var lika rädda som jag. Det jag då sade till både mig själv och en del andra var att "kanske klarar vi (världen alltså) den här krisen, och möjligen också nästa, men den tredje gången blir det svårt.
Det jag hoppas på nu är att utvecklingen i främst Asien kan ha bidra till att "rädda världen undan ekonomisk kollaps".

8 lennart bengtsson

skriven

Jag har alltid varit intresserad av nationalekonomi som ett kaotiskt matematiskt system av ett slag som har likheter med en jordens klimat. Jag kontaktade för några år sedan flera av landets universitetsinstitutioner och förslog en stabilitetsanalys av aktuella ekonomiska modeller detta som ett doktorsämne. Intresset var svagt på gränsen till totalt ointresse. Fortfarande synes det mig som om många nationalekonomer fortfarande tror att ett lands eller världens styrs av Adam Smiths osynliga hand, d.v.s. ett ständigt slumpartat utbyte av tjänster och varor, vilket får till följd att kaoset är småskaligt ungefär som turbulensen i atmosfären.

Detta är ju ingalunda fallet då ekonomin är ständigt utsatt för ingrepp av olika slag både av stater, centralbanker och systematiska bedragare. Även om man inte kan betrakta ett lands ekonomi som husmoderns familjeekonomi som Margret Thatcher gjorde så förefaller det mig som vissa övergripande faktorer som enskilda individers ansvar och hederlighet också är centralt viktiga för ett lands ekonomi. Om man inte kan lita på den man handlar med så fungerar inte heller Adam Smiths osynliga hand och det grekiska fuskandet att kvittera ut pensioner åt redan avlidna och liknande verksamheter har säkert bidragit till det ekonomiska sönderfallet. Speciellt allvarligt är det om korruption och ohederlighet finns på höga poster i samhället. Emellertid det finns så vitt jag förstår inga garantier att den nationella eller globala ekonomin inte innehåller instabila tillstånd som till sin natur inte är prediktabla.

10 Tege Tornvall

skriven

Anders U: Även Sverige har ju besvärande hög marginalskatt för dem som efter att ha levat på bidrag börjar tjäna egna pengar. Det stimulerar knappast till egen försörjning!

12 tipp

skriven

Är inte ett nationalekonomiskt system mer kaotiskt än ett väderlekssystem? Väderlekarna fortskrider i analoga former. Nationalekonomiska i digitala. Endast under förutsättning att inga ingrepp görs så fortskrider ekonomin åt ena eller andra hållet. Så kommer några politiker in och kastar om förutsättningarna för att det ska bli annorlunda. Och då kommer en mängd individer in och re-agerar på förändringarna på sätt som ingen förutsåg. Så var det när Schweiz släppte växelkursen. Så är energipolitiken. Så är det alltid. Och där pengar finns att hämtas, där hämtas pengar.

14 Солжени́цын

skriven

Jag har funderat en helt del på detta.

På sikt ser jag inte att Euron kommer att hålla samman. Det fungerar inte att det idag bara finns ett enda land som i grunden kan infria löftet att betala sina skulder - Tyskland.

Du kan inte komma till Spanien, Portugal, Italien, Grekland och begära att du ska få tillbaka dina pengar. De har inga.

Det är enbart den politiska viljan att bevara Euron som gör att den fortfarande finns kvar och enbart ett land som kan backa upp den.

Så länge Tyskland går i borgen så fungerar det.

16 tolou

skriven

Anledningen till den avstannade utveckling kan bottna i den politiska oviljan till reformarbete. Ingen politiker vill göra sig impopulär av sin egna befolkning, så alla former av "quick fix" utifrån emottages tacksamt. Och blir det fel i slutändan kan man bara skylla på andra. Likadant för centralbankerna som "köper tid" men har inget som helst ansvar att denna tid utnyttjas på ett bra sätt. Så lösningen hittills har varit att köpa ännu mera tid (kick the can down the road).

Det hela har utvecklats till ett race där skuldberget hela tiden måste överträffas av allt högre tillgångsvärden, en slags tillgångsinflation.
Centralbankerna verkar vara helt inriktade på att så snabbt som möjligt säkerställa bankernas beredskap inför en kommande nedgång som skulle pressa fram nya skuldavskrivningar. Men detta betyder också att så länge skuldberget ökar så risken med högre fallhöjd.

Den stor frågan är vem som får ta smällen nästa gång. Om nu bankerna är bättre rustade ser det ut som att alla andra, privata sektorn och staterna får bära det tyngsta lasset. Men det rör ju inte bankerna och de 1% rikaste på samma sätt. Man bör då ha klart för sig att den nuvarande penningpolitiken är utformad att passa bankvärlden och dess företrädare med intressenter, typ top 1%, och INTE mannen på gatan hur mycket retorik som än förekommer här.

Som så många gånger förr: 'Follow the money'. Däri ligger svaret.

18 Ove

skriven

Sedan 1980 har vi levt med en dopad ekonomi. Jag kommer ihåg att man kunde få 10% ränta då. Kina kom sedan in och höll tillbaka inflationen. Arbetarna behöver inte så mycket stimulanser för att känna sig rika. De vet vad som är värt att jobba för och det har kina än sålänge förmått att leverera. Sedan länge behöver de inte lägga ngn större del på det viktigaste (mat). Den fiktiva fömögenhetsbyggandet med ständigt stigande fastighetspriser har sett till att kostnadnivån fiktivt behållts utan att kantra för de arbetande. Att sedan de rika blivit rikare och de arbetande fattigare trots att de rika inte arbetar ger en obalans som vänstern tar upp. Men det är systemet med billiga pengar som är orsaken till det. Kina har kört sin fabriksfängelsekoloni så att vi kunnat få billigt skräp som gett övriga världen respit för dåligt hushållande. Och jag tycker att vänstern har den enda framkomliga vägen för framtiden. Man får tyvärr välja mellam pest och kollera. Keynes har inte levererat . Var är tillväxten från växtskotten som det talades så frodigt om efter 2008 QE?

20 Per-Olof Persson

skriven

Den österrikiska skolans konjunkturteori

Ståndpunkten Marian är "österrikisk" som i "den österrikiska skolans konjunkturteori" framtagen med hjälp av formell logik av Ludwig von Mises, 1912. (Enligt Disney förlagan till professor Ludwig von Anka ifrån Wien.)

Keynes var medlem Fabian Society redan 1902 vars stadgar säger att ett marxistiskt samhälle ska införas på längre sikt. Enligt stadgarna går det att med tiden förstöra det kapitalistiska samhället genom att tillåta banker/centralbank att öka penningmängden vid sin utlåning.

Keynes teori går endast ut på att alla ekonomiska problem kan lösas med hjälp av ökningar av penningmängden. Därför vände han på verkligheten och påstod att det var efterfrågan (konsumtionen) i ekonomin som skapade utbudet (produktionen).

Det enda man behöver göra är att öka penningmängden för att öka den aggregerade efterfrågan i ekonomin. Keynes skapade makroekonomin för att förvilla människor. Makroekonomin är inte logiskt sammanhängande med mikroekonomin.

Exempelvis går det inte att öka sysselsättningen genom att sänka de nominella lönerna. Men det går att öka sysselsättningen genom sänka reallönerna (detta sker genom en ökning av penningmängden och därmed högre intäkter för arbetsgivarna). Alltså bristande logik.

Enligt "den österrikiska skolan" kan ekonomiska teorier endast tas fram genom härledning utifrån sanna premisser. Helt sant är att det är utbudet (produktionen) som skapar efterfrågan (konsumtionen). Produktionen kommer alltid före konsumtionen och produktionen är indelad i olika produktionssteg.

Företag betalar i regel sina utgifter innan de har intäkter och därför är det sparandet i ekonomin som finansierar produktionen (och skapar därmed efterfrågan i ekonomin). Lönerna betalas i regel ut innan företagen har fått sina försäljningsintäkter och därför betalas lönerna ut ifrån sparandet i ekonomin osv.

"Den österrikiska skolans konjunkturteori" är framtagen med hjälp av formell logik. Den säger att om penningmängden är stabil och marknadsränta råder i ekonomin, så uppkommer inga (större) konsjunktursvängningar, således uppkommer varken uppgångar eller nedgångar i ekonomin.

(Självklart antas det att politikerna inte fattar beslut som förstör marknadsekonomin. Detta har ju ingenting med marknadsekonomin att göra.)

Om penningmängden inte är stabil och marknadsränta inte råder i ekonomin, så kommer prissystemet inte att ge rätt information åt entreprenörerna. I investeringskalkylerna kommer mängder av projekt som inte är långsiktigt lönsamma att på papperet se ut att vara lönsamma. Detta beror på att de nyskapade pengarna hamnar på vissa ställen i ekonomin och rent artificiellt ser det ut som intäkterna ökar.

Det uppkommer då stora felinvesteringar i ekonomin och när dessa felinvesteringar visar sig vara olönsamma måste dessa avvecklas och då uppkommer en ekonomisk kris. Med hjälp av formell logik vet vi då:

1) I Grekland har det uppstått stora felinvesteringar som måste avvecklas. Dessa investeringar är inte långsiktigt lönsamma och när de avvecklas uppkommer en ekonomisk kris. När de är avvecklade kan en ny uppgång ske.

2) Stimulanspolitik förhindrar avvecklingen av felinvesteringar. De kan nätt och jämt förbli lönsamma. I stället kan nya felinvesteringar uppkomma och en ännu större kris kan eventuellt senare uppstå.

3) Sekundära effekter enligt teorin är att tillgångsbubblor, skuldbubblor etc kan uppkomma. Men dessa beror på att bank/centralbanker kan skapa helt nya pengar utav ingenting vid sin utlåning.