När jag som 12-åring och medlem av svenska missionskyrkans ungdomssektion ifrågasatte att Jesus kunde gå på vattnet genom att demonstrera detta genom att låta min psalmbok falla i golvet, blev jag ombedd av avlägsna mig. Jag gjorde så och har ännu inte återvänt. Faran av att läsa populärvetenskaplig litteratur visade sig alltså tidigt som problematiskt. Ett gott medfött självförtroende och mer övertygande läsning ledde inte till några sociala eller psykiska problem utan snarare en djup och bestående skepsis till att tro på saker som man inte begrep utan i stället borde försöka begripa genom lämpliga studier.
Att tro på något utan att avkräva bevis är för mig främmande och något som jag tycker måste avvisas. Detta borde vara en grundläggande inställning hos alla lärare och kanske det viktigaste som skolor och universitet borde ge sina studerande. Det är precis av denna anledning som den europeiska upplysningstiden var så viktig och huvudorsaken till de senaste århundradena av en oavbruten vetenskaplig, kulturell och teknisk utveckling. Det är emellertid viktigt att inse att detta inte skett utan ständig kamp mot religiöst och politiskt förtryck där under flera perioder och i flera stater förföljelse av de som ifrågasatt rådande trosparadigmer har varit fullständigt skoningslös.
Detta gäller i högsta grad även i vår tid. I flera länder är kritik av islam helt oacceptabel och berör även individer i andra länder som förföljs, drabbas av fatvor eller helt sonika mördas som skedde i Paris förra månaden. I andra mer upplysta länder råder inte sällan en förhärskande värdegrund bestående av en hop mer eller mindre föga klarlagda eller genomlysta uppfattningar eller enbart rent arbiträra föreställningar som en dominerande överhet har fastlagt som väsentliga. De som inte tror på dessa stöts ut ur en etablerad gemenskap och riskerar både arbete och ställning. Hit hör inte minst eftergifter mot religiös fundamentalism samt frågor som är kopplade till miljö, klimat eller energiförsörjning. På dessa områden är diverse trosföreställningarna väl etablerade och en naturlig skepsis tolereras sällan. I Sverige idag förefaller det faktiskt farligare att ifrågasätta en förhärskande klimatparadigm av undergångskaraktär än att tvivla på Jesu under för mer än 60 år sedan. Detta är en utveckling som ger all anledning till oro.
Lennart Bengtsson
2 februari 2015
skriven
Lennart Bengtsson sa:…”… århundradena av en oavbruten vetenskaplig, kulturell och teknisk utveckling.”…
Utveckling och utveckling…
Om man vill beteckna det massmördande i den s.k. vetenskapens namn som skett sedan det franska inbördeskriget, med applåderande folkskaror på första parkett till en levande och blodig halshuggningsshow, samt massmördandet av människor för det sovjetiska och kommunistiska vetenskapliga ideala statsprojektet, samt massmördandet av människor i det tyska rikets vetenskapliga nationalsocialistiska statsprojekt, alltsammans i – Gudlöshetens - och i – Den heliga vetenskaplighetens - namn, som – utveckling - , så..…..
Prövar man idag att framföra tvivel om och kring några praktiskt möjliga reella realiteter vad gäller paroller som; – alla människors lika värde - , eller att s.k. – feminism - enbart skulle vara av godo, eller mot att s.k. – mänskliga rättigheter - egentligen skulle finnas någonstans, eller mot att – multikulturalism - också skulle vara enbart någonting av godo, eller att yttrandefrihet egentligen skulle finnas i någon nämnvärd grad, eller att demokrati har mycket stora svårigheter att kunna fungera i någon egentlig verklig praktik osv., osv…., ja, då finner man nog snart att sådana åsikter eller sådana skeptiska synpunkter på alla dessa fraser och paroller skulle vara praktiskt omöjligt att kunna framföra någon kritik mot, i någon egentlig verklighet. Sådana synpunkter är mycket ovälkomna, som nog ofta kan föranleda att människor nekas tillträde till – de goda - eller – de godkända - , som då alla enkelt och utan besvär kan – rabbla - , - den rätta läran alldeles utan och innan - …
Kanske finns det då psykologiska och sociala mekanismer hos människor inom alla slag av mänskliga samhällen, med alla slags läror, ideologier och ismer, och oavsett vad man vill kalla dem, eller vill mena att de innehåller, och oavsett vilka identiteter man vill ge dem, som man ännu inte riktigt fått syn på…. men som i praktiken är mer betvingande än vad man kanske kan ana….
Hur kommer det sig att fiskstim kan klara av att simma så unisont? Eller att fåglar kan flyga så tätt tillsammans i flockar?..
Vem vet…
skriven
Fiskstim och fågelflockar lär ha utvecklat system för samverkan genom att samverkan ger bättre överlevnadschans. Motsatsen finns också. Möss med neoplasma får amygdala blockerad och utmanar eller struntar i katten.
skriven
Det som fåglarna och fiskarna har – utvecklat -, när de gäller att flyga eller simma unisont, i flock eller stim, det verkar de inte alls kunna varken avstå från, eller själva välja att göra. Tvärtom. De är uppenbarligen absolut tvingade av naturlagar eftersom de är just djur, som är just tvingade att följa sina instinkter.
Människans förmågor att kunna skapa sådana – vetenskapliga samhällen - , är uppenbarligen begränsade eftersom människan kanske ändå inte är just ett instinktstyrt djur, som är underställd instinkter på samma sätt som instinktstyrda djur är, utan är så illa nödd och tvungen att utveckla samhällen som tar hänsyn till just människan som – varelse - ... annars löper tydligen människan mycket stora risker att misslyckas i sina samhällsförsök, om än så – vetenskapliga - ….därför att man då kanske – missar - , att ta hänsyn till att människan är just människa, och inte har det lika enkelt och instinktstyrt som just - djur i flock - , då verkar kunna ha det, enbart genom att – lyda sina instinkter - …….
Ändå strävar naturligtvis också mänsklig samhällsbyggnad till att försöka åstadkomma – samfällt flygande - , eller – enhetligt simmande - , med hjälp då av olika paroller och fraser. Paroller och fraser som kan ändra sig från tid till annan och som tydligen ändå verkar kunna upprepa just samma fenomen av att inte kunna – tåla kritiska synpunkter mot den gällande parollen - , vad den s.k. gällande parollen än vill menas vara, och säga sig vara….….
Detta är alltså just det likartade sociala, psykologiska och politiska mönster som verkar kunna vilja upprepa sig i vilket samhälle som helst. Att alltså inte vilja acceptera eller tolerera, eller kanske inte heller egentligen kunna göra det, de som är s.k. avvikare från en gällande religion, ideologi eller ism, med dess lära, dess trosbekännelser samt dess paroller och fraser osv. …
Märkligt nog, när man ändå kanske vill mena att läran, ismen eller ideologin, är så – upplyst - osv...
Kanske även den - Heliga Vetenskapligheten - också har sina begränsningar alltså...
skriven
I Sverige tror man på försäkringar.Första ggn jag blev arbetslös och sa upp min försäkring, då "råkade" min 3-åring bryta båda armpipor vid leden. Nästa gång när jag inte hade råd bröt min 6-åring armbågen. Nästa gång efter det blev jag nästan ihjäl körd, utredningen nedlagt innan den blev upplockad. Ersättning???!! My ass...
skriven
Einstein trodde på en intelligens bakom universum. T.ex.: ”Alla som på allvar sysslar med naturvetenskap blir övertygade om att en ande framträder i naturlagarna — en ande som står långt högre än människan, och inför vilken vi med våra begränsade krafter måste känna oss ödmjuka. På så sätt leder det naturvetenskapliga arbetet fram till en religiös känsla av särskilt slag.” (1936) (Walter Isaacson: ”Einstein, his life and universe”, 2007)
- Det där tror förstås inga svennar på. ”Einstein var väl ateist?” Minsann. På äldre dar brukade han (som jude) komponera och sjunga små sånger till G-ds ära… Detta enligt ”The Private Albert Einsten” (1992) av Peter Bucky, som ofta var hans privatchaufför då.
skriven
Om man får fortsätta lite: Einstein var först en from judisk gosse, men fick så en informator som var ateist – och tog efter honom.
- Vad som ändrade hans livssyn var "världsbilden". Redan Aristoteles hade ju slagit fast att universum måste vara evigt; vem skulle kunna sätta ihop en sådan konstruktion.
- Men vi vet bättre nu. Och Einstein (1879-1955) var med om förändringen. Hubble visade 1929 att universum expanderade. Det här förändrade Einsteins världsbild.
- Vi vet nu att universum är 13-14 miljarder år gammalt. Dessförinnan fanns ingenting, varken tid, rum (rymd) eller [förstås] materia. "Big Bang" kallade (1949) astronomen Fred Hoyle denna början – ironiskt, han trodde inte på det här då.
- "The anthropic principle" lades fram 1973 [i Krakow, Copernicus stad] av Brandon Carter: konstruktionen är sådan, sade han, att redan mycket små förändringar i grundläggande fysiska data skulle gjort (mänskligt och annat) liv omöjligt.
- O.s.v. Ni kan ju som goda svennar hålla fast vid att Ingenting pillade ihop universum en gång – men förlåt oss andra om vi faktiskt tycker den "teorin" är svag. Mycket svag.
skriven
Herr Bohman, det är i grunden så att ett samhälle grundar sin kultur på moral. Avsaknad av moral ger symptom som ger mer lagar. Att med den vetskapen tro att folk får tro på vad de vill verkar ju lite "naivt".
Olika trosriktningar ger olika symptom men är i grunden obalans, grundad på avsaknad av verklig kunskap om rätt och fel. Man kan i sammandrag ge följande analys av läget:
Det finns i grunden fem områden som leder bort från ett klarare medvetande:
Pengar: vilket tjänar till att uppmuntra konkurrens vilket är motsatsen till samarbete.
Religion: vilket tjänar till att människan skall söka svaren på sina frågor externt, i en frälsare eller präster.
Vetenskap: vilken tjänar till att logik och rationalitet skall segra över känslan. Att vetenskapliga ”bevis” vinner över det som känns rätt och riktigt.
Politik: vilket tjänar till att skapa motsättningar om trivialiteter, och skapa låsningar i olika systemfunktioner så att verkliga lösningar inte kan uppnås.
New Age: vilket tjänar till att människan skall avstå från att agera i egen sak, bortse från naturrätten och acceptera tingens ordning, med religionens mentalitet att vända andra kinden till. En perverterad version av icke-våld där självförsvar inte ens är ett diskussionsämne.
Vägen till en bättre värld, i stort och i smått, är att lita på sitt eget omdöme, ha goda kunskaper om fakta i olika frågor, att ha Trivium som vägledning i pedagogik och leva i harmoni med Mannarätten, Natural Law.
Det finns inga genvägar, och ingen kan visa på svaren. Bara visa på frågorna som GER svaren.